oliviabrehler

"om du inte laddar upp en bild på dig själv inom 231sek, kommer du mista den du tycker om inom kort."


Alla de här löjliga grejerna. Är det konstigt att vi blir nojiga? Speciellt när ens förhållande ligger på gränsen till att falla sönder.

Sådana saker som en ringsignal. Man får för sig att eftersom man bråkade första gången efter man hade bytat ringsignal så har det med ringsignalen att göra.
Vi vet ju alla att ringsignalen inte alls har med saken att göra, men vad som helst som får en att känna sig lite bättre när det ringer är ju att uppmuntra.

Varför försöker vi alltid hitta anledningar till att någonting går fel? Varför är det så att vi aldrig någonsin kan acceptera ett fel för ett fel och försöka reda upp det istället för att hitta något att skylla på?
Kanske är det så att även om man gör allting rätt så funkar det inte ändå, det kanske bara inte var menat att vara.

Vissa saker kan man inte styra över, hur mycket man än skulle vilja.
Så jag kan inte låta bli att undra,
kommer vi att spedera resten av våra liv med att analysera felen i våra liv och leta efter något att skylla på?