oliviabrehler

Jag saknar.
Det känns sjukt.
Och det skrämmer mig så fruktansvärt mycket.

Men jag känner mig själv,
allting känns annorlunda i morgonljuset,
i stressen,
och med torra kinder.

Jag hoppas inte.

Det känns fint.. ändå.

Du är fin,
jag vill ha dig nära.

Jag känner... något.

Det är värt. Jag hoppas det stannar.
Jag hoppas du stannar.

Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig

varför sluta vara känslokall när uppenbarligen bara jakten är rolig?
du knäcker mig inte
jag vägrar

synd att du tydligen är som alla andra

jag vill ha en mogen, genuin kille som kan vara öppen med vad han känner och tycker.
inga mer spel för min del, här är det game over


visa ditt intresse eller förlora mitt,
I'm out

jag hittade vart mitt problem låg, avslutade och tog ett megakliv framåt.

det känns bra.